dethararjujag

JESUSTYPER

Åke in the sky with diamonds........

Vi har hittat bloooood på ALLA lakan i huset i Tunnan, med den suckande spisen som egentligen var Jean Francoise som snarkade hahahaha

Jag kissade på balkongen hahahahah

Nu ska jag o Nina lägga prosciutto på Jean Francoise`s kudde hahahahahah va kul när han vaknar, hihihi

Så här kan man se ut i Tunnan som Ika med Åke

OCH SÅ HÄR

Fast den här är ifrån Gaeta..

Vi är fast i nakenskogen med det suckande huset

Jag tittar på Alfio o han på mej i samförstånd över att vi båda klippt oss kort samma dag.

Så här ser jag ut nu: 

JAG SER UT SOM MIN BROR!!!

Det måste ha varit hon, för det var en varelse,, en uråldrig krokodil men med en kvinnoöverkropp.

Jag var en åskådare och där fanns en man, vi stod vid en uttorkad flod (har jag en stark känsla av)

Mannen bar ett tygstycke runt sitt huvud (inte ansiktet) detta är i mellanöstern eller Egypten känner jag.

Och vid kanten av den uttorkade floden, det är lerigt, uppehåller sej ett krokodilväsen, som är en kvinna, det kan bara vara Lilith.. (detta drömmer jag efter att jag läst Ninas inlägg om hur hon läst Lilithboken och sedan drömt..)

Mannen berättar för mej (jag tror han håller i en stav av trä) att han kan få detta kvinnliga krokodilväsen att också bli manligt..

Detta får jag känslan av (som är viktig att beskriva) att krokodilen är könslös, mer som ett instrument för denna kvinna, men att kvinnan kan ta formen av en man, men i en krokodilinkarnation.... Och dessutom att mannen med staven är dess skötare.

(med det menar jag inte att mannen är överordnad denna krokodil utan snarare just en skötare, en vän, en tolk.

Mycket svårt att beskriva detta eftersom jag får känslan av att det är en uråldrig självklarhet som det för oss moderna människor är svårt att förstå.

Vi måste rapa ur oss den för att kunna ta ett nytt friskt andetag.

Allt vi gör, gör vi en gång. Sen måste vi göra det en gång till.

Föreställ er 2 moln, långsmala jämte varandra, som de som bildas efter ett flygplan.. Allt vi gör gör vi en gång, det blir ett streck, sen måste vi göra det igen, så det blir två.

Vi ska leva efter nr 11.

Om man gör saker 1 gång och sen en gång till, då vet man.

Sen finns ju alltid den blå himlen,, den måste vi tänka på.

Bara sluta sina ögon och se den blå himmel som alltid alltid finns där.

Som i en av Björn Afzelius texter, kommer inte ihåg ordagrant, men så rätt är det, att oavsett om det är molnigt måste vi komma ihåg att där ovanför ar himlen alltid blå.