Härlig dröm!

Ohhh, så svårt o beskriva den här drömmen jag hade inatt!!

Den var så mjuk o härlig o spännande o inspirerande utan att det hände mycket alls.

I drömmen så hade jag färgat håret svart, men inte glänsande korpsvart hård känsla svart, utan mjukt och ulligt matt svart.
Jag ställer mej framför en spegel och tittar Jätte nöjt på mej själv, det roliga är att håret liksom är burrigt, en burrig kortklippt lugg och burrigt halvkort liksom tanthår typ Claire Wikholm, en KULTURTANT ser jag ur som                             
 Jag har svartsminkade smala o knipslugna men varma o lyckliga ögon och en röd mysig tröja, ganska stor o varm är den med en känsla av kashmere.
Färgen är helt sjukt fin och jag har faktiskt hittat en matta med Exakt samma färg!
 matta  
 Drömmen fortsätter med att jag målar en tavla, den är gigantisk, ca 2x3 m.
Bakgrunden är perfekt, den är till stor del röd o vit, men det finns även "motiv" i bakgrunden, den är liksom inte bara enfärgad o platt utan det händer massa i den.
På bakgrunden målar jag en svart häxa, eller mer som skuggan av en häxa, som rinner ut i en slags drapering, jätte svårt o beskriva...
Det blir jätte bra alla fall, när jag gör tavlan så är jag i ett fantasilandskap, som när jorden precis skapades med röd/orange/rosa/lila färger, nästan som att luften är färgad.. Jag står vid en sjö och det är det här jag har målat i min tavla, jag har målat av landskapet jag befinner mej i.. ( o sen en häxa mitt i allt tydligen)
Sjön är (i min tavla) målat med endast vit o svart och den är krusad helt igenom, som små vågor, krusad med andra ord.

Sen finns det andra detaljer i drömmen som har försvunnit ur mitt minne tråkigt nog, men känslan i den här drömmen är helt obeskrivlig, sååå skööön!

Till skillnad från drömmen där jag var på en båt, en väldig stor gammeldags flodbåt, (vi befann oss på en flod oxå) som blev attackerad av jääätte långa o ganska smala ormar!! Det va inte så kul, även fast jag inte ens är rädd för ormar.

Ja. då var det klart.
Slut 

dröm

har drömt så mycket konstigt senaste tiden..

Ond man gjord av sten, pojke med svarta metallögon som jagar mej, jag befinner mej i ett mörkt, mörkt stökigt rum...
Instängd i mitt eget rum, det finns äckliga pedofilgubbar i krokarna.. Usch! Massa läskigt!
Fast det jag drömde om Francesco, att han började tappa liksom kokler med hår för att de började släppa i fogarna så att säga, (eftersom han liksom fäst lappar av hår i håligheter i skallen för att han varit skallig jätte länge) det va ganska kul ändå! Men på nå sätt så känns även den drömmen lite olustig så här i efterhand..

I natt drömde jag många saker.. 
Först o främst att jag gick igenom en förlossning, och nån gång under den så känner jag att det kliar o nyper på låret, o när jag känner efter så är det barnets arm som sticker ut o kittlar mej, hahaha!
Sen när den väl kommer ut så flyger den ner på golvet av bara farten!

Nästa dröm är skiiiiit konstig...... Jag spelar teater, det är dessutom utomhusteaer,
Jag är mitt i en scen så att säga och det är bara jag och en kille till som är med i pjäsen.. Killen är skådis (på riktigt) och är med i nån fjortisserie som heter Gossip Girl.
Hur som haver så spelar vi precis klart en scen och det känns som att publiken applåderar. Sen påbörjar vi en ny scen och då börjar vi plötsligt att improvisera.. 
Scenen (som vi står på) är uppenbarligen utomhus, lite amfiteater känsla är det, men det är kolsvart och det finns bara månsken som belysning.
Vi börjar improvisera en kärleksscen o hamnar liggandes i sanden i närheten av några klippor/stenar och kysser varandra,, så kommer jag på att vi inte bara kan ligga där, vi måste ju ha några repliker, lite drama annars kommer ju publiken bli våldsamt uttråkad!
Så jag lyckas viska mej ur något,, nåt som har med vår kärlek att göra, han svarar mumlandes att han älskar mej, men men men..
Jag tänker att publiken hör nog ingenting av vad vi säger så jag bestämmer mej för att skrika ut mina nästa repliker, typ: "jag älskar dej, gå inte"!! eller nåt sånt, men jag vaknar nog innan jag hinner det.

Tredje drömmen är en mix.. Här är jag en del av sex and the city gänget, alla är med förutom Charlotte, vi står i ett badrum o gör i ordning oss, tillslut visar det sej att alla har något blått på sej, o jag är till och med sminkad i ljusblått....!!
Vi är på nån slags afterskii (där det tydligen va ett jäkla röj året innan) vi tror därför att det ska vara samma sak som förra året o ber dem i baren o dra på volymen o släppa loss! Men det händer inte, det blir ingen musik o det sitter bara några stycken där inne, partyt är dött, vi drar.
Så går jag på en snöig bergsstig med en massa ungar, och jag blir irriterad eftersom dom ramlar ner från vägen o hänger kvar i vägkanten hela tiden, så jag måste rädda dom.. 
Jag är ovanför en stad, tror inte att jag ser staden men jag vet att jag är uppe bland kullar o berg ovanför en stad, känslan är att det är många hundra år sen.

Nu har jag vaknat.

Nu var det klart.

Måste infoga lite roliga bilder nån gång... Så tråkigt med massa jobbig text..

Hej då. 



VIKTIGT

O Gud o Gud o Gud!!!

kom på en sak!

Jag har alltid föreställt mej evigheten som ett tjockt, klart vitt, som ett vitt rum fyllt med vitt, så vitt att det nästan blir violett.. 
Det är så evigheten ser ut när jag blundar o tänker på den. 

Här om dagen läste jag någonstans i förbifarten när jag letade efter nåt annat på nätet om något som forskare (vet inte vilka slags forskare, om det va fysiker eller vad de nu var) kallar för Vit Tid. 
Det stal min uppmärksamhet för några sekunder men jag var tydligen på jakt efter någon annan brådskande information att jag fortsatte med det o glömde återkomma till den "Vita Tiden".

Det väldigt intressanta med det här är ju att jag alltid känt att evigheten är vit och det tror jag också att jag o Nina pratat om förut, och att det nu visar sej finnas ett vedertaget vetenskapligt begrepp som beskriver Vit Tid! Kul kul kul!

Det ska jag nu läsa vidare om.

Var bara tvungen att skriva det här nu när det ändå ploppade upp, som en liten kom ihåg notering.

SOVTID



VÄNNER!!!! Tjohooo!

Nu kommer dom, nu kommer dom!!

Först smög sej bror hem under väldigt odramatiska former, efter snart 3 år i London..
Skulle varit roligare som icke gravid, skulle varit onyktert och kanske patetiskt pinsamt alkat från andra människors vy, men inte för oss inte, vi tycker om o dricka, bror o jag..
Hur som helst befinner vi oss inte i den verkligheten till följd av min graviditet, så jag sitter hemma o ugglar, bror hemma hos Pärona o datar, städar/sorterar, skriver cv och söker jobb, precis som det ska va.

Det har alltså varit jag o Amalia..
Jag o Amalia har ju haft turen att några gånger även hänga lite med Mari o hennes Buddahdotter Linnea. annars har det ju varit Amalia o jag.

I Lördags kom Petra hem!! (o stannar i 2 veckor)
Imorn kommer Kossan!! PERMANENT!
På fredag kommer Mariella!! (stannar tills tisdag)

Och till råga på allt har en gammal kär vän (en sån här "best friends 4-ever barndomskompis") Frida flyttat tillbaka (med sin karl) till Tunan FOR GOOD!!!

Jahapp,, man var ju nästan kompislös i förra veckan, men nu börjar det ordna upp sej!
OH GUUUUUD va jag önskar att jag autentiskt kunde få uttala: "jae, man va ju nyktöe i mosse, men nu böjjar de orna opp sej"           Sven Mellander, Sven Mellander... Vad har du inte gjort för svensk tv-historia med den repliken....?

Jaja, svammel.

Ska försöka sova kanske... Petra kommer o tittar förbi imorn runt kl 11 pigg som en näktergal, så det är väl bäst att försöka sej på en sov.

Lättare sagt än gjort. Fan jag känner mej helt speedad! Skulle kunna svepa 2 flaskor rötjut!

Idag klippte jag min lugg, den blev skitbra. Bättre än om ett proffs gjort den. Förutom kompisinvasionen så är det positivaste spm hänt mej på flera veckor.. DET är patetiskt.

Gonatt Goplatt, som en gammal bortglömd väns systerdotter brukade säga.

Förlossningsdröm utan förlossning

jag var på förlossningen och sen vaknar jag upp i en sjukhussäng och undrar vad som hänt. De förklarar för mej att jag tuppade av under förlossningen och att ett av alla barn som ligger i kuvös på rad framför sängen är mitt. De pekar på ett, och det är en linblond pojke med blå ögon, En Emil typ! Jag tycker inte alls att det kan va mitt barn och tror att det är en konspiration o att dom lurar mej. Så jag kollar kuvösen bredvid där det sitter en mörkmörkblond grönögd flicka som jag tycker skulle kunna va min. Jag sitter o håller henne jätte länge tills det kommer en sköterska o säger att flickan inte alls är min att hon tillhör ett annat par några sängar bort. Sen händer samma scenario igen! Fast med lite annorlunda kullisser och detaljer, men att jag kommer in till förlossningen och att jag inte minns vad som hänt o att de ger mej en blond pojke som de påstår är min!! I drömmen så ser ALLA "nyfödda" (som ligger i kuvöserna) ut att vara runt 6-12 månader gamla och ALLA är blonda.. Inte en enda mörk!! Och alla blonda pojkar tycker jag liksom inte är nå söta, de ser liksom lite gubbiga och allvarliga ut, tjocka, knubbiga fula gubbar. Alla förutom den mörkblonda flickan.

RSS 2.0